Välj en sida

Mattias Bjärnemalm

Internetpolitiska tankar

Jag kandiderar till Europaparlamentet

Jag kandiderar till Europaparlamentet

I skuggan av regeringsdramatiken i Sverige förbereder sig partierna för vårens EU-val. Givetvis gäller det även oss i piratpartiet som kommer ha ett extra medlemsmöte i början av januari för att spika vår kandidatlista. Jag kandiderar med målsättningen om att ta förstaplatsen på den listan. Men för att nå dit, och sen hela vägen till en plats i Europaparlamentet behöver jag din hjälp. Därför har jag nu lanserat den första versionen av min valkampanjsite. Där kan du läsa mer om min kandidatur och vad du kan göra för att bli delaktig i kampanjen.

Det första du kan göra för att hjälpa till är att sprida det här inlägget till vänner och bekanta och berätta för dem varför du tror att jag skulle vara en bra Europaparlamentariker för Sverige. Vi har ingen möjlighet att tävla med gammelpartierna om betalda reklamplatser, utan är helt beroende av att vår kampanj sprids från person till person. Det är fortfarande gott om tid till EU-valet, men om vi ska lyckas sprida min kandidatur till hela väljarkåren måste den resan börja nu.

Moderaterna lanserar upphovsrättskramaren Jörgen Warborn som tredjenamn på sin EU-lista inför valet nästa år.

Moderaterna lanserar upphovsrättskramaren Jörgen Warborn som tredjenamn på sin EU-lista inför valet nästa år.

Jag trodde knappt mina ögon när jag såg att Moderaterna inför nästa års EU-val inte har en enda av sina sittande Europaparlamentariker kvar på sin lista. Men det är ju deras ensak tänkte jag. Klart att de ska få använda Europaparlamentet som en pensionsplats för riksdagsledamöter som är i slutet av sin karriär hemma i Sverige. Men när jag kikade lite närmare så blev jag orolig. Trea på deras lista är nämligen immaterialrättskramaren Jörgen Warborn. Han har motionerat om hårdare tag mot piratkopiering och streaming och på alla sätt tryckt för hårdare tag. Med tanke på att vi troligen fortfarande kommer ha viktiga upphovsrättsfrågor att hantera i Europaparlamentet i nästa mandatperiod, och i bästa fall är det nuvarande upphovsrättsdirektivet ännu inte slutbehandlat, så är det direkt oroväckande att moderaterna kan komma att representeras av den här filuren nere i Bryssel. Så vill du värna om ett fritt och öppet internet räcker det inte att bara stötta piratpartiet i nästa års EU-val. Vi måste också säkerställa att moderaterna backar från sina tre nuvarande mandat till två, så att trean Jörgen Warborn inte får något utrymme att hetsa mot fildelare i Bryssel.

Här kan du kika på en debatt där han tävlar med Morgan Johansson om vem som kan låta mest fientlig till oss pirater.

 

Upphovsrättsreformen och lobbyism

Upphovsrättsreformen och lobbyism

Imorgon röstar Europaparlamentet om det förslag till nytt upphovsrättsdirektiv som dominerat mitt arbete under de senaste fyra åren. Har du inte koll på vad jag pratar om är det förmodligen första gången du besöker min blogg. Men du kan snabbt uppdatera dig genom att läsa här, här, här, här, här och här. Vill du sen ha mer koll rekommenderar jag dig att kika in hos vår Europaparlamentariker Julia Reda. Vill du blanda oro med att roas ger det här youtubeklippet en hyffsat rättvis bild av situationen kring censurfiltret som är föreslaget i artikel 13.

Det finns en rad olika kompromissförslag att ta ställning till, och hela dagen idag är fylld av olika evenemang där parlamentariker bjudit in lobbyister från Europeisk film- och tidningsindustri för att de ska kunna berätta för alla som vill lyssna om vikten av att rösta igenom förslagen om länkskatt och censurfilter. Med domedagsberättelser om europeisk kulturdöd som följd om vi inte gör något åt det där internet. På vår sida finns en handfull wikimedianer på plats för att förklara varför förslagen är skadliga för deras verksamhet. Och Emanuel Karlsten, som jag strax ska luncha med.

Men i debatten just nu målas det upp en bild av att striden enbart står mellan en utarmad europeisk kultursektor och ondskefulla amerikanska It-bolag, som ljuger om förslaget för att undanhålla pengar från de stackars kreatörerna. Missförstå mig inte. Google har definitivt aktivt lobbat mot förslaget. och ja, de har ett egenintresse av att inte behöva bli juridiskt ansvariga för allt som deras användare laddar upp utan deras vetskap (det som laddas upp med deras vetskap är de redan juridiskt ansvariga för). Men amerikanska it-företag är absolut inte ensamma om att lobba emot de dåliga bitarna i förslaget. På vår sida har vi även europeiska it-företag, en i stort enig vetenskapsvärld, FNs särskilda rapportör för yttrandefrihet, wikimedia/wikipedia, bibliotekssektorn, civilsamhällesorganisationer för digitala rättigheter, youtubers, samt Wyclef Jean. I olika konstellationer har dessa aktörer tagit fram olika kampanjer och verktyg för att informera om, engagera kring samt påverka innehållet i förslagen (det vill säga lobbyism).  Här är ett par av dem:

På andra sidan har upphovsrättsindustrin laddat upp med varenda artist de lyckats rekrytera för sin sak, insamlingssällskapens representanter, journalister och tidningsfolk som slängt objektiviteten överbord, och Per Strömbäck. Och de backas upp av EU-kommissionen, som vill baxa igenom det ursprungliga förslaget de lade för två år sedan. Alla trummar de ut exakt samma lögn: att allt motstånd mot de dåliga delarna av förslaget är astroturfing av amerikanska storföretag. Det är en enorm lobbykampanj med budskapet att den enda lobbyism i frågan är den som den andra sidan driver. Det är en kampanj som spelar på euroepisk nationalism och en oro för de omvandlingar som digitaliseringen medför. Och det är en skymf mot alla oss aktivister som slitit i åratal för att försöka skapa medvetenhet om behovet av en sund och progressiv upphovsrättsreform.

 

Tillägg:

Följande rad skickades som en del av ett mail med konkreta uppmaningar om hur parlamentarikerna bör rösta imorgon, som en lobbyistorganisation skickade till alla parlamentariker i Europaparlamentet idag:

Your vote is also matter of political independence. Europe’s decision-makers should be free from manipulation and avoid being swayed by well-funded disinformation campaign, such as the one led by Big Tech in the July vote. Should you wish to learn more about who and what was really behind this campaign, we invite you to visit this website: https://www.europeforcreativity.org/

Lobbyisterna skickar alltså ut ett mail där de säger att man ska rösta som de vill. För om man inte röstar som dessa lobbyister vill så är institutionens politiska oberoende i fara eftersom man då sitter i knät på andra lobbyister. Att de inte ser ironin är sorgligt. Eller så ser de den, men hoppas att ledamöterna inte ser den. Vilket vore än mer sorgligt.

 

kampen för en sund upphovsrättsreform fortsätter

kampen för en sund upphovsrättsreform fortsätter

Mitt förra inlägg här handlade om konsekvensen av resultatet för omröstningen om upphovsrättsdirektivet i det rättsliga utskottet (JURI) i Europaparlamentet, där upphovsrättskramarna av tradition varit överrepresenterade. Det gick som bekant inte särskilt bra för oss som förespråkar ett fritt och öppet internet i den omröstningen. Så idag kände jag en enorm lättnad när parlamentet beslöt i Strasbourg att inte bevilja utskottet ett förhandlingsmandat med ministerrådet baserat på utfallet i JURI, utan istället öppna för att parlamentet i dess helhet ska behandla direktivet i plenum i september.

Det är en enorm vinst för alla internetaktivister som engagerat sig i frågan. Och det visar att parlamentariker är beredda att se bortom upphovsrättslobbyns intressen om det finns ett tillräckligt stort tryck bland allmänheten. Men det som hände idag var alltså inte att parlamentet stoppade de farliga texterna i artikel 11 och 13, det som hände var att de gav sig själva möjligheten att se över direktivet genom att det tas upp för behandling i plenum i september. Och det är inte alls säkert att den majoritet som stoppade direktivet idag kan skapa en majoritet kring alternativa formuleringar eller strykningar när frågan behandas i plenum. Så vi får inte ta ut segern i förskott!

Omröstningen idag blev 318 röster mot förhandlingsmandatet och 278 för. Det är inte en stor nog marginal för att jag ska känna mig lugn inför september. Här finns lista över hur samtliga ledamöter röstade. I Sverige kan vi dock känna oss ganska nöjda. Samtliga närvarande svenska ledamöter röstade för att riva upp mandatet. De svenska ledamöter som var frånvarande och därmed inte deltog i omröstningen var Lars Adaktusson (kd), Anna Maria Corazza Bildt (m), Linnéa Engström (mp) samt Anna Hedh (s).

Som jag skrev i mitt förra inlägg är alltså nästa steg att parlamentet öppnar upp för debatt och ändringsförslag i plenum på sitt följande sammanträde i Strasbourg. Vilket är veckan direkt efter det svenska riksdagsvalet, 10-13 september. Där behöver vi sedan få in strykningar av, eller alternativa texter till artikel 11 och 13. Ett par av de ledamöter som jobbat för att stoppa JURIs mandat kommer sammanstråla nästa vecka för att försöka hitta en gemensam linje kring hur vi går vidare med att ta fram ändringsyrkanden samtidigt som vi håller uppe allmänhetens intresse för frågan. Och en sak är glasklar, vi behöver fortfarande all hjälp vi kan få för att stoppa de tokiga skrivningarna i artikel 11 och 13 från att bli verklighet!

Vi hade en enorm framgång idag. Men kampen är inte över. Först måste vi vinna i Europaparlamentet och därefter måste vi vinna i de slutna förhandlingarna med ministerrådet, som redan antagit en position långt ifrån vad vi skulle önska oss. Det kan gå snabbt för oss att förlora striden om det här direktivet, men ska vi vinna kommer vi behöva kämpa under ett bra tag framöver. Det pratas i aktivistkretsar om att samordna demonstrationer över hela Europa mot artikel 11 och 13 den 26 augusti för att påminna parlamentarikerna om frågan när de kommer tillbaks efter parlamentets sommaruppehåll.

Vill du hjälpa till? Gå med i piratpartiet och hjälp oss göra skillnad!

En förlorad dag i upphovsrättskampen, vad gör vi nu?

En förlorad dag i upphovsrättskampen, vad gör vi nu?

Vissa dagar är viktigare än andra. Igår var en sådan dag. Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor röstade om den upphovsrättsreform som media konsekvent underrapporterat om sedan förslaget presenterades för två år sedan. I centrum stod de två kontroversiella förslagen om länkskatt på nyhetsartiklar (artikel 11) och censurfilter för plattformar (artikel 13). Följer du min blogg är det inte första gången du läser om de förslagen. Följer du inte min blogg är det dags att börja! För det kommer dessvärre inte bli mindre dramatiskt framöver.

Jag tänkte inte skriva om varför gårdagens resultat var uselt. Eller vems fel det var att det gick som det gick. Det har många andra redan redogjort för på ett ypperligt sätt. Istället tänkte jag gå igenom vad de kommande stegen är för oss som jobbar med att bekämpa de här artiklarna i Europaparlamentet.

Det som hände igår var att JURI röstade fram sin ståndpunkt. Till stor del gick det som den tyska föredragaren Axel Voss hade föreslagit i sina kompromissyrkanden. Därefter röstade utskottet för att inleda förhandlingar med ministerrådet, så kallade informella triloger. Där närvarar även kommissionen som en sorts medlare. Trilogerna sker eftersom den slutliga lagtexten alltid behöver antas av både parlamentet och ministerrådet för att bli gällande. Så när respektive institution känner sig klara med sin position inleds triloger för att hitta en kompromiss. Därefter röstas den kompromissen nästan alltid igenom utan ändringar i bägge institutionerna. Det gör att vad som parlamentet utgår ifrån när de börjar förhandla har en enorm betydelse för vad det slutliga resultatet kan förväntas bli. I det här fallet är det extra viktigt då rådet redan antagit sin text som de kommer förhandla utifrån. Och den är usel både rörande artikel 11 och 13.

Och nu vill alltså JURI, under Axel Voss ledning börja förhandla utifrån beslutet igår utan att låta parlamentets övriga ledamöter peta i texten. Detta kommer formellt meddelas till parlamentet när de sammanträder i Strasbourg nästa gång. Vilket är måndagen den 2 juli. Från det att ledamöterna har informerats har de till slutet av följande arbetsdag på sig att samla ihop minst 76 underskrifter från olika ledamöter som kräver att ärendet ska behandlas i plenum innan trilogerna inleds. Vi har redan börjat kontakta parlamentariker i de andra grupperna och har goda förhoppningar om att kunna lämna in långt över 76 underskrifter tisdagen den 3 juli.

Lyckas vi med detta så måste parlamentet lyfta frågan om huruvida plenum ska få behandla frågan före trilog eller ej. Det är en ja/nej omröstning där det krävs en majoritet av de närvarande ledamöterna som röstar för att parlamentet ska få behandla frågan. Förmodligen kommer den omröstningen hållas torsdagen den 5 juli.

För att vinna den omröstningen så måste vi framför allt lyckas säkra att en märkbar del av den konservativa gruppen EPP går emot grupplinjen och röstar för vår sida. Samt givetvis se till att de grupper som redan är på vår sida inte tappar för många ledamöter till motståndarsidan. Det innebär att vi behöver mängder med externt tryck mot alla ledamöterna i parlamentet så att de förstår att frågan är viktig. Som tur är så finns det en hel del sådan aktivism inplannerad. Och du kan hjälpa till!

Vinner vi den omröstningen så kommer sedan parlamentet att öppna upp för debatt och ändringsförslag i plenum på sitt följande sammanträde i Strasbourg. Vilket är veckan direkt efter det svenska riksdagsvalet, 10-13 september. Där behöver vi sedan få in strykningar av, eller alternativa texter till artikel 11 och 13.

Men lyckas vi med det är fortfarande inte faran över. För efter att parlamentet har röstat om texten en första gång så ska det fortfarande förhandlas fram en kompromiss med ministerrådet. Som kommer argumentera för både artikel 11 och 13. Och parlamentets förhandlingar kommer ledas av Axel Voss. Som tur är kommer vi kunna finnas med i rummet och påverka förhandlingarna. Men även under den processen kommer vi behöva stöd med att sätta tryck på parlamentets förhandlare för att hålla dem på rätt spår.

Räkna inte med att den här frågan är över förrän tidigast i början av nästa år. Och i värsta fall långt efter nästa EU-val. Som sagt, det finns gott om dramatik kvar. Och många kamper som vi måste vinna längs vägen. Men det är viktigt att komma ihåg att även om det här låter som en stor uppförsbacke är det definitivt något vi kan lyckas med. Tillsammans!

 

 

Patrick Breyer vald till toppkandidat för tyska piratpartiet inför EU-valet 2019

Patrick Breyer vald till toppkandidat för tyska piratpartiet inför EU-valet 2019

(fotograf Oliver Franke cc by-sa)

Jag har tillbringat helgen i Sömmerda på den tyska landsbygden där Piratenpartei har hållt sitt årsmöte. Som första piratparti i Europa har de fastställt sin kandidatlista inför EU-valet nästa år. Deras sittande europaparlamentariker Julia Reda ställer inte upp till omval, och eftersom det är näst intill garanterat att de kommer få behålla sitt mandat i parlamentet åkte jag hit för att se vem de skulle välja att efterträda henne.

Utan större konkurrens valdes Patrick Breyer idag till toppkandidat på deras lista. Patrick har tidigare varit delstatsparlamentariker i Schleswig-Holstein och är väldigt populär inom partiet. Han har inom partiet profilerat sig som expert på digitala frågor med särskilt fokus på regler kring dataskydd. Under sitt valtal igår lyfte han speciellt fram behovet att kämpa för att bevara mänskliga rättigheter i den digitala miljön, och hur piratrörelsen kan vara en motpol till industrins lobbyism i Bryssel. Allt under applåder från de cirka 200 samlade piraterna.

Tyska piratpartiet är i en svacka efter att förlorat sina delstatsparlamentariker under de senaste åren. Men förhoppningsvis kan Patrick leda dem till en nytändning i valrörelsen nästa år, och lägga grunden för en renässans för piratpartiet i Tyskland. Och oavsett så ser jag fram emot att jobba med honom i Europaparlamentet efter valet i juni nästa år.

Du kan följa Patrick på GNU-social eller hans eko på twitter.

Hela listan blev som följer:

  1. Patrick Breyer
  2. Gilles Bordelais
  3. Sabine Martiny
  4. Björn Niklas Semrau
  5. Franz Josef Schmitt
  6. Alexander Spies
  7. Gregory Engels
  8. Frank Hermann
  9. Manfred Schramm
EUs censurfilter är fortfarande på bordet

EUs censurfilter är fortfarande på bordet

Jag skrev för en dryg månad sedan i samband med att frågan behandlades i ministerrådets arbetsgrupp om hur censurfilter på nätet är en stridsfråga i den pågående upphovsrättsreformen  EU. Därefter åkte jag på semester till andra sidan jordklotet i fyra veckor. Under tiden lade parlamentets föredragande, den tyske konservativa parlamentarikern Axel Voss, fram ett förslag som om möjligt var värre än de förslag ministerrådet diskuterade. Föga förvånande möttes hans förslag av kritik från i stort sett samtliga håll, både inom och utom parlamentet. Så förra veckan verkade det som att Voss backade då han skickade ut ett nytt kompromissförslag som såg något bättre ut. Men ikväll, dagen före nästa skuggmöte där frågan ska behandlas vände det igen. Nu kom plötsligt ett nytt kompromissförslag från Voss som helt ignorerar de förbättringar som han föreslog för en vecka sen.

Istället innehåller det nya förslaget följande:

  • En tydlig formulering om att plattformar (med vissa undantag, se nedan) är juridiskt ansvariga för upphovsrättsintrång som begås av deras användare. (användarna är också ansvariga, så bägge kan straffas för ett eventuellt intrång).
  • En skyldighet för plattformar att i samarbete med rättighetsinnehavare implementera ”technical measures” (kod för censurfilter) för att få bort material som utgör upphovsrättsintrång. Det förra förslaget var flexibel när det gällde hur samarbetet kunde utformas, men det hat nu strukits.
  • En skyldighet för plattformar att teckna licenser med rättighetsinnehavare för att få rätt att låta användare lägga upp upphovsrättsskyddat material, Men ingen skyldighet för rättighetsinnehavare att teckna avtal med plattformar. Vilket i praktiken kan ge rättighetsinnehavare kontroll över vilka plattformar som över huvud taget har möjlighet att följa lagen.

förslaget gäller inte alla plattformar, utan den definition som används är:

‘online content sharing service provider’ within the meaning of this Directive is a provider of an information society service whose main or one of the main purposes is to store and give the public direct access to a significant amount of copyright protected works or other protected subject-matter uploaded by its users, which the service organises, including amongst others displaying, tagging, sequencing the uploaded works or other subject-matter.

Definitionen är bred och vag och kommer med all säkerhet att göra att fler plattformar än som var tänkt omfattas av lagen. Men för att blidka de aktörer som haft tid och råd att skicka lobbyister till Voss som kunna förklara varför de ska undantas finns det sedan följande lista över vilka som inte berörs även om de uppfyller ovanstående luddiga kriterier:

Non-for profit online encyclopaedia and educational or scientific repositories, where the content is uploaded by the rightholder, as well as providers of cloud services for individual use which do not provide access to the public as well as online market places whose main activity is online retail of physical goods, should not be considered online content sharing service providers within the meaning of this Directive

Förslaget ska diskuteras kl 09-11 imorgon. Räkna med att det kommer twittras om förslaget både före och efter mötet. Och nästa vecka håller en rad organisationer ett flertal evenemang i Bryssel för att försöka påverka upphovsrättsreformen i rätt riktning. Räkna inte med att Voss kommer ta till sig något av vad de lyfter fram.

Piratpartiets riksdagskandidater 2018

Piratpartiet antog på vårt medlemsmöte i februari vår kandidatlista inför höstens riksdagsval. Här nedan hittar du våra kandidater som valdes på mötet:

1. Magnus Andersson, Göteborg – partiledare (blogg)
2. Katarina Stensson, Stockholm – vice partiledare
3. Mattias Rubenson, Lund – partisekreterare (blogg)
4. Elin Andersson, Uppsala – förbundsordförande Ung Pirat
5. Jacob Hallén, Göteborg (blogg)
6. Emil Isberg, Kista (blogg)
7. Henrik Passmark, Stockholm
8. Elsa Nore, Reykjavik
9. Christoffer Eldengrip, Örkelljunga
10. Andreas Rönnqvist, Gävle
11. Martina Johansson, Arlöv
12. Ola Nyström, Solna
13. Michaela Ljungstrand, Göteborg
14. Peter Isaksson, Karlskrona (blogg)
15. Henry Rouhivuori, Borås
16. Stefan Roudén, Göteborg
17. Kristofer Älvring, Vilhelmina
18. Magnus G Bergström, Åkersberga
19. Marcus Schmidt, Örebro
20. Mattias Dahlberg, Karlskoga

 

Censurfilter stridsfråga i EUs upphovsrättsreform

EU-kommissionens förslag om att införa censurfilter på alla plattformar där användare kan lägga upp material (artikel 13) diskuteras idag i ministerrådets arbetsgrupp för upphovsrätt. Förslaget innebär att alla plattformar där användare kan ladda upp material kommer att tvingas införa algoritmer som förhandscensurerar alla uppladdningar från användare (dvs i princip all social media, youtube, diskussionsforum etc). Målet är att säkerställa att inget upphovsrättsskyddat material laddas upp utan tillstånd, men det är uppenbart att det även kommer leda till att lagligt material censureras bort. En samling EU-parlamentariker med piratpartisten Julia Reda i spetsen jobbar för att stoppa förslaget. Här kan du läsa mer om hur du kan hjälpa dem.

Förslaget som lades fram av kommissionen i september 2016 drevs där fram av Günther Oettinger, den dåvarande kommissionären för den digitala ekonomin och det digitala samhället. Günther är känd för att vara väldigt förtjust i att gå i den tyska industrins intressen, och det är uppenbart att han har lyssnat väldigt mycket på upphovsrättsindustrins lobbyister när han arbetade fram det här förslaget. Tyvärr är han inte den enda politikern som sitter i industrins knä, utan ett flertal medlemsstaters regeringar och stora delar av Europaparlamentet har uttryckt stöd för det här förslaget.

Det har därför formats en spretig allians av Europaparlamentariker som jobbar för att väcka en folklig opinion i frågan. Tyvärr har det hittills inte gått särskilt lysande i Sverige, där vi verkar lida av en nationell villfarelse om att upphovsrättsfrågan på nätet reddes ut för tio år sedan, och helt verkar missa att det faktiska reformarbetet när det gäller Europeisk upphovsrätt pågår just nu.

Vad än som beslutas nu lär bli gällande lag i Europa i minst tio-femton år till innan vi kan hoppas på en ny reform, så sprid gärna information om vad som händer i Bryssel just nu. Än är det inte försent att vrida reformen åt rätt håll. Eller i alla fall åt ett mindre skadligt håll.

 

Panelsamtal om upphovsrätt i Almedalen med vår Europaparlamentariker Julia Reda

Panelsamtal om upphovsrätt i Almedalen med vår Europaparlamentariker Julia Reda

I samband med politikerveckan i Almedalen hade Europahuset bjudit in vår Europaparlamentariker Julia Reda för att debattera förslaget om upphovsrättsreform som just nu arbetas med nere i Bryssel. Utöver jula deltog Susin Lindblom, från Dramatikerförbundet, och Patrick Krassén, från Svenskt Näringsliv.

Här kan du se debatten:

 

Upphovsrätt: omröstning i IMCO och Comodini ute ur bilden

Upphovsrätt: omröstning i IMCO och Comodini ute ur bilden

Idag hölls omröstningen för upphovsrättsdirektivet i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). IMCO är inte det huvudansvariga utskottet, så det som röstades igenom idag kan fortfarande ändras i utskottet för rättsliga frågor (JURI), som har huvudansvaret för det här lagstiftningsärendet. Men IMCOs yttrande är ändå viktigt då det kan påverka hur ledamöterna i det ansvariga utskottet diskuterar frågan, och extra viktigt i det här fallet var beslutet kring artikel 13 där IMCO är ett så kallat associerat utskott. Vilket ger dem delat ansvar för den artikeln.

Läget inför mötet var minst sagt oklart med både den stora konservativa gruppen (EPP) och den socialdemokratiska gruppen (S&D) splittrade i frågan. Den ansvariga ledamoten (föredragande) är Katherine Stihler (S&D) som format en koalition kring en samling kompromissförslag. Hennes ursprungliga förslag till yttrande var ganska okej, och med input från främst Julia Reda (Greens/EFA), Kaja Kallas (ALDE) och Dan Dalton (ECR) får nog de kompromissförslag som hon förhandlat fram med de andra grupperna sägas vara betydligt bättre än vad man kunnat vänta sig utifrån det usla jobb kommissionen gjort med ursprungsförslaget.

Tyvärr föll viktiga delar av kompromisserna rörande TDM (text&data-mining) och den nya närstående rättigheten för utgivare av presspublikationer. Motståndet leddes av Pascal Arimont (EPP), samt Virginie Rozière (S&D), och deras sida vann en stor mängd avgörande omröstningar tack vare att både vänstergruppen (GUE), den populistiska gruppen (EFDD) och delar av den konservativa och reformistiska gruppen (ECR) var frånvarande under omröstningen.

Civilsamhället hade främst fokuserat på att få bort kommissionens förslag om uppladdningsfilter i artikel 13, som Pascal Arimont försökte göra ännu värre genom att lägga fram alternativa kompromisser, men genom en blandning av externa påtryckningar från civilsamhället och politisk manövrering inom parlamentet misslyckades han få det stöd som behövdes för att de skulle komma in i röstlistan. Istället enades utskottet kvällen före omröstningen om att plocka in det förslag kring artikel 13 som författats av Michal Boni (EPP), ansvarig för frågan i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE). Vilket var en förbättring jämfört med vad kommissionen föreslagit, och betydligt bättre än den linjen som Pascal Arimont företrädde.

Men ett betydligt mer avgörande beslutet för upphovsrättens framtid i Europa som skedde idag är av en helt annan sort. Therese Comodini (EPP), som är den ansvariga parlamentarikern i huvudutskottet JURI, beslöt att avsäga sig sin plats i Europaparlamentet för att ta den plats i det nationella parlamentet på Malta som hon vann i valet i förra helgen. Hennes förslag till yttrande i JURI var en enormt positiv överraskning när hon lade fram det då det var uppenbart att hon tagit sig tid att lyssna på både civilsamhället och forskningsvärlden när hon skrev sitt förslag. Vi vet inte vem som kommer överta ansvaret för upphovsrättsdirektivet när hon försvinner, men en snabb granskning av hennes EPP-kolleger i JURI gör det ganska tydligt att vi står mellan att få en försämring eller en väldigt kraftig försämring.

För oss som hoppas på en progressiv och framtidsinriktad upphovsrättsreform i Europa kommer den 8 juni 2017 inte gå till historien som en bra dag.

 

Här finns en samlingssida för relevanta dokument kring ärendet. Och här hittar du en översiktsplan över lagstiftningsarbetet i parlamentet.

Fördelarna med dataskyddsförordningen

Fördelarna med dataskyddsförordningen

Jag växte upp under en period när det inte gick att vara intresserad av digitala frågor utan att samtidigt ogilla Microsoft för deras dominerande ställning i branschen. Det har därför varit en ganska omtumlande resa de senaste sex åren då jag jobbat med EUs digitaliseringspolitik att inse att Microsoft har förvandlats till att vara ett av de mer rimliga IT-företag att ha att göra med. Särskilt när det gäller frågor om säkerhet och datahantering. Men sådan är världen vi lever i. Microsoft har inte byggt sin affärsmodell på att utnyttja sina kunders personuppgifter, och därmed har de blivit en av få röster i branschen som talar om vikten av ett fungerande dataskydd. Nu senast i förra veckan har säkerhetschefen för Microsoft Sverige, Daniel Akenine, skrivit en bra debattartikel om fördelarna med EUs dataskyddsreform. Där lyfter han, bland annat, rapporteringsskyldigheten vid intrång, och det utökade ansvaret för företag. Hans slutkläm är värd att upprepa:

En sak som är tydlig är att en ny riktning pekas ut mot en tid där företag och organisationer måste ta större ansvar och där vi som individer får mer kontroll vilket bidrar till en förändring som skapar nya möjligheter.

Jag har tidigare skrivit om EUs nya dataskyddsförordning här, och vill du veta mer rekomenderar jag starkt sidan dataskydd.net, som drivs av vår förra Europaparlamentariker Amelia Andersdotter.

Upphovsrättsreformen i EU tar ett steg i rätt riktning.

Upphovsrättsreformen i EU tar ett steg i rätt riktning.

Den som följt debatten om det förslag som kommissionen lagt fram för en reformerad upphovsrätt i EU vet att innehållet, på det hela taget, varit riktigt riktigt uselt. De utlovade förbättringarna uteblev och istället fick vi ett förslag om en ny närstående rättighet för presspublicister och en skyldighet för alla internetplattformar att automatiskt skanna material som laddas upp för att kunna förhindra upphovsrättsintrång. Den närstående rättigheten skulle riskera att göra länkningar med små textsnuttar olagliga, och skyldigheten för plattformarna skulle utan tvekan leda till att en hel del lagligt material sållades bort i farten.

Så jag blev positivt överraskad när jag i morse fick se ( bakom betalvägg) det förslag som Europaparlamentets föredragande för ärendet, Maltesiska parlamentarikern Therese Comodini Cachia (EPP), lagt fram. Hennes betänkande har ändrat bägge paragraferna ovan till betydliga mindre problematiska förslag, och även infört en rad andra små förbättringar i texten. Jag kommer att återkomma med en mer detaljerad analys när jag hunnit gå igenom texterna i detalj, men sammanfattningsvis kan jag nog säga att med de här förändringarna har förslaget gått från att vara direkt skadligt till att vara mestadels tandlöst. Frågan nu är vad som kommer hända i det vidare arbetet i parlamentet och vad upphovsrättsindustrin kommer göra för att försöka få tillbaka de godbitar som kommissionen gav dem i sitt förslag.

Här finns en samlingssida för relevanta dokument kring ärendet. Och här hittar du en översiktsplan över lagstiftningsarbetet i parlamentet.

Internet of Things

Internet of Things

Idag diskuterar vi Internet of Things i piratpartiets chatt som en del av vår temavecka om nätpolitik. Det kommer vara en förhållandevis öppen diskussion då vi fortfarande står i  början av den processen. Jag har inte hittat några tidigare sakpolitiska ståndpunkter eller utspel från partiet i frågan. Men två frågor som vi behöver fundera på är:

hur kan vi säkerställa att Internet of Things utvecklas i en integritetsvänlig riktning

Vem bör äga datan i olika saker. Den som köpt prylen eller det företag som skrivit/stoppat in programmet i prylen? Är det något som bör regleras i lag eller i avtal?

Det finns säkert fler frågor kring sakernas internet, och jag ser fram emot att diskutera dem med er i chatten kl 17.

 

Geoblocking

Geoblocking

Ikväll fortsätter vi att diskutera nätpolitik i piratpartiets chatt. Temat för dagen är geoblocking, och jag tänkte att istället för att jag introducerar ämnet i textform så låter jag vår Europaparlamentariker förklara vad det handlar om istället.

 

Du kan även läsa de inlägg hon skrivit om ämnet.

Om vi hinner kommer vi även prata om vilka regler vi vill ska gälla vid e-handel. Det gäller allt från konsumentlagstiftning till momsregler och avtalsvilkor vid digitala kontrakt.

Vi sätter igång samtalet klockan sex ikväll. Jag hoppas att du vill delta där!

datalagring

datalagring

Kvällens andra samtal om nätpolitik berör ett ämne där nog alla som följt piratpartiet har en klar bild av vad vi tycker. Datalagringsdirektivet har varit en politisk följetong utan like i svensk politik ända sedan partiets barndom. Vi är det enda partiet i Sverige som konsekvent arbetat för att få bort datalagringen, både i Sverige och inom EU. och Partiets linje presenterades tidigare såhär:

Piratpartiet kräver att den lag ska rivas upp, som tvingar tele- och internetföretag att lagra information om sina kunders trafik under minst ett halvår, för att kunna lämna ut den till polis och säkerhetstjänst.

Det är den digitala världens motsvarighet till att avsändare, mottagare och datumstämpel på alla brev man skickar och tar emot skulle fotostatkopierats och alla telefonsamtal registreras, och rubbet arkiveras i minst ett halvt år. Det är en övervakning som inte ens de totalitära regimerna i Nazityskland och Sovjetunionen kunde drömma om.

lagen infördes ursprungligen efter ett direktiv från EU (kallat datalagringsdirektivet). EU-domstolen har dock underkänt direktivet eftersom det strider mot mänskliga rättigheter, och förklarat det ogiltigt. I Sverige envisas dock politikerna från de stora partierna med att lagen ska vara kvar och datalagringen fortsätta.

Piratpartiet kräver att den svenska implementeringen av datalagringsdirektivet rivs upp utan att ersättas med någon annan form av datalagring. staten ska inte slentrianmässigt hålla koll på vem som samtalar med vem när. Övervakning ska bara få ske i enskilda fall vid misstanke om allvarligt brott.

Jag kan inte se något skäl att ändra i den linjen som vi haft, men eftersom det är en viktig fråga tar vi ändå upp den till diskussion kl 21 ikväll i chatten.

När vi känner oss färdiga med den frågan kommer vi ha ett öppet samtal om huruvida det finns andra områden där det kan behövas särskild reglering av ISPar. Så titta förbi och ge ditt bidrag till diskussionen

Dataskydd

Dataskydd

Idag fortsätter vi i piratpartiet att diskutera nätpolitik i vår chatt, och första ämnet för kvällen är Dataskydd, anonymitet och e-identifikation. Tre områden som är centrala för hur vi kan använda internet och hur våra grundläggande rättigheter tas tillvara där. Och precis som gårdagens ämne nätneutralitet är det områden som till stor del regleras på EU-nivå.

Där avslutades arbetet med EUs dataskyddsförordning i april 2016 och den förordningen träder i kraft i maj 2018. Piratpartiet var involverade i reformarbetet under vår tid i parlamentet (vilket bland annat ledde till skapandet av organisationen Dataskydd.net). Just nu är vi i läget att alla medlemsländerna försöker anpassa sina nationella regelverk till den nya förordningen. I Sveriges fall betyder det att PUL, som bygger på det direktiv som dataskyddsförordningen ersatte, kommer att pensioneras. Utöver detta är EU just nu på gång att även ersätta direktivet om integritet och elektronisk kommunikation med en förordning. Detta är en nödvändig följd av dataskyddsförordningen, men givetvis finns det en risk för att särintressen ska lobba igenom ändringar som minska skyddet för medborgares integritet när ämnet är öppet för revision. Det förslag som kommissionen har presenterat är i stora delar rimligt, men frågan är om vi vill försöka väcka opinion för att påverka europaparlamentet och ministerrådet att anta privatlivsvänliga ändringsyrkanden. Om inget annat för att vara en motpol till de som vill urvattna förslaget.

I frågan om anonymitet har piratpartiet alltid förespråkat rätten till, och värdet av, anonymitet på nätet. Det är en så central del av vår ideologi att det finns direkt uttalat i vårt principprogram, som säger:

Rätten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket är viktigt, ty varje gång människor av olika skäl lämnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istället demokratin starkare.

Så diskussionen kring det området är främst till för om det finns förslag på mer detaljerade sakpolitiska ställningstaganden om hur den rätten ska kunna garnanteras i ett samhälle där övervakningsivrare ständigt flyttar fram sina positioner.

När det gäller E-identifikation behöver vi fundera över den grundläggande frågan om det är rimligt att i en värld där allt mer av medborgarnas interaktion med myndigheter sker över nätet så är de verktyg som finns för att identifiera sig mot statliga myndigheter kontrollerade av privata banker. Jag anser att vi bör kräva ett statligt alternativ till BankID, så som är normen i de flesta Europeiska länder. vi behöver även fundera på vad vi tycker om den förordning som kräver att alla medlemsländers e-identifikation blir giltig i samtliga medlemsländer. Är det en rimlig balans, eller är det bättre att skapa en mer harmoniserad modell med en gemensam e-identifikation för alla unionsmedborgare?

Allt detta kommer vi alltså diskutera i vår chatt kl 19 ikväll. Jag hoppas att du vill delta där!

 

Nätneutralitet

Nätneutralitet

Det första ämnet på temat nätpolitik som vi i piratpartiet kommer diskutera denna vecka är Nätneutralitet. Det här inlägget är tänkt som ett bakgrundsmaterial till den diskussion som vi kommer ha på vår chatt idag (tisdag 28/02) klockan åtta.

Jag förutsätter att du som läser har en grundläggande förståelse för begreppet nätneutralitet och kommer här mest fokusera på hur vi i piratpartiet diskuterat kring ämnet tidigare. Vill du ha en mer grundläggande introduktion till begreppet rekomenderar jag e-boken Spärrar och gräddfiler – om nätneutralitet på internet som tagits fram av Internetstiftelsen i Sverige.

Här hittar du information från PTS om de regler kring nätneutralitet som gäller i Europa, och här hittar du information från BEREC om de riktlinjer som tagits fram för att förtydliga den europeiska förordningen.

Här finns samtliga artiklar om ämnet som publicerats i IDG.

Men hur har då piratpartiet förhållit sig till nätneutraliteten? Även om begreppet myntades redan 2003 så var det inte en politisk fråga i Sverige när partiet grundades 2006, så det var först i samband med att vi blev invalda i Europaparlamentet 2009 som vi började titta närmare på hur vi skulle förhålla oss till nätneutralitet som koncept (även om det dykt upp på vårt forum redan 2007). Ämnet var aktuellt i samband med parlamentets arbete med telekompaketet där det dock fick stryka på foten när den slutliga kompromissen mellan parlamentet och rådet förhandlades fram. Men vår interna diskussion var igång, och även om vi hade en minoritet libertarianer i partiet som ogillade nätneutralitet utifrån att de såg det som en statlig reglering av internet så kom vi ganska snabbt fram till ett konsensus att ställa oss bakom nätneutraliteten.

Såhär skrev jag 2009:

Men hur bör då Piratpartiet förhålla sig till frågan om nätneutralitet? Är det över huvud taget en fråga som partiet bör ta ställning i? Jag skulle vilja hävda att så är fallet. Behovet av ett skydd för internet som en öppen plats är minst lika stort när det gäller att skydda det från företags vilja att skapa otillbörliga marknadsfördelar som när det gäller att skydda det ifrån statlig övervakning. Vill vi behålla det internet som finns idag med allt vad det innebär av möjlighet till deltagande och demokratiskt inflytande så måste vi kämpa för det. Att överlåta allt till marknadskrafterna och hoppas på det bästa är naivt och ansvarslöst.

[…]
Utifrån en piratideologi som tar avstamp i en vision av ett fritt och öppet internet, där allas rätt till deltagande är primärt, finns det helt enkelt ingen annan rimlig slutsats att dra än att lagstiftad nätneutralitet är en nödvändighet.

I samband med att vi utvecklade vår politik 2012 så fastslog vi följande åsikt om nätneutralitet:

EU behöver en unionstäckande lagstiftning om nätneutralitet som täcker både trådade och trådlösa internetoperatörer, och som motverkar att operatörernas användare låses till eller uppmuntras att låsa till specifika tjänstetillhandahållare på online-marknaden.

Och i parlamentet jobbade bägge av våra ledamöter med frågan med stor framgång när den på nytt blev aktuell ett par år senare.

Så varför behöver vi diskutera ämnet? Kan vi inte bara fastslå samma sak som vi gjorde 2012 och vara nöjda sen?

Jo, det är en bra start. Men i samband med att internet och frågan utvecklats har det uppstått en rad frågor som vi behöver reda ut hur vi förhåller oss till:

  1. vad anser vi vara rimliga trafikstyrningsåtgärder? Och när ska ISPar få gå bortom dessa och genomföra ytterligare trafikstyrning?
  2. hur ställer vi oss till så kallad zero rating av tjänster?
  3. Ska det finnas en rättighet för internetleverantörer och innehållsleverantörer att tillhandahålla andra tjänster än internetanslutningstjänster med optimerad kvalitet? (så kallade ”specialised services”)

Dessa tre punkter, och övriga relaterade frågor kommer vi diskutera ikväll. Jag hoppas att du vill vara med i den diskussionen!