Välj en sida

Jag läser på Rasmus blogg att en italiensk domstol har dömt att den blockering av The Pirate Bay som ifpi lobbat igenom är olaglig. Detta är givetvis en stor seger för alla oss som vill ha ett fritt och ocensurerat internet.

En annan god nyhet på ungefär samma område är att det förslag om att reglera bloggar på nätet som den estländska EU-parlamentarikern Marianne Mikko fört fram och som jag skrivit om tidigare har fallit.

Kampen för att behålla det öppna och lätt kaotiska nätet som har blivit vår tids största möjlighet till medborgarinflytande över den demokratiska processen är förmodligen en av de viktigaste strider som förs just nu. Men censur och reglering är inte det enda som hotar vår kommunikation på nätet. Frågan kring FRA-lagen här i Sverige är till stor del samma problematik. Och där ser det betydligt mörkare ut. De folkpartistiska riksdagsledamöter som så sent som den 16:e september sade sig stå upp för vår rätt att inte bli avlyssnade av staten verkar ha gjort en kovändning i frågan och förhandlat fram ytterliggare en kompromiss. Men det är uppenbart att de i sin iver att komma överens med regeringen missat grunden i kritiken mot lagen. Nämligen att FRA inte ska ha möjligheten att komma åt folks internettrafik. Som tur är kommer kritiken inte tystna. Åtminstone inte så länge vi har ett fritt internet där vi medborgare kan föra fram våra åsikter.

Det finns redan kritik mot förslaget hos Anna Troberg, Rick Falkvinge, Christian Engström, marie Andersson, Peter Sunde, Daniel Brahneborg, Maria Ferm, Mark Klamberg (som ska ha en stor eloge för sitt civilkurage att lämna folkpartiet som protest mot den nya uppgörelsen), Jonas Morian, Magnus Norell, Henrik Alexandersson, Blogge och mängder av andra bloggare.