Välj en sida

Jag är lika glad som alla andra över Piratpartiets fantastiska valresultat i EU-valet. Men jag skräms lite av det enorma ansvar som nu ligger på oss att förvalta det förtroende vi har fått från väljarna under de kommande fem åren. Personligen tror jag att väldigt mycket avgörs av de beslut vi tar inom de kommande veckorna och jag har därför beslutat mig för att skriva en serie blogginlägg om hur jag anser att vi bör agera framöver. De flesta partier kanske skulle välja att föra den typen av taktiska resonemang internt. Men jag tror att en av våra styrkor är vår ovana att faktiskt öppna upp vårt arbete i partiet för allmänhetens insyn. Och därmed bjuda in till medverkan.

Första inlägget ska försöka beröra frågan om vilken partigrupp vi bör tillhöra.

Partiet har tidigare uttalat sig om att den gröna gruppen(G/EFA) och den liberala gruppen (ALDE) är de grupper där vi tror att vi kommer kunna få mest utrymme att driva våra frågor. Det kan säkert stämma, men jag ser en rejäl fara för partiet att placera sig i ALDE-gruppen.

Piratpartiet har ända sedan starten medvetet valt bort att placera sig på den traditionella höger/vänsteraxeln inom politiken. Detta har dels berott på att vi anser att den uppdelningen är förlegad när det kommer till de frågor som vi bygger vår politik på, men främst har det berott på att vi velat kunna samla stöd från både människor som definierar sig som höger och människor som definierar sig som vänster.

Men den interna balans vi har haft de senaste åren skulle enligt mig kunna riskera att rubbas av att vi sätter oss i den liberala gruppen. Det är inte gruppen i sig som är problemet, utan snarare summan av en mängd olika saker som tillsammans gör att jag anser att ett ingående i ALDE skulle hota vår trovärdighet som ett neutralt parti i de klassiska höger/vänsterfrågorna.

Vår toppkandidat som förmodligen kommer åka ner, Christian Engström, har en bakgrund inom folkpartiet, även om det var länge sedan. Vår partiledare Rick Falkvinge har en bakgrund i MUF. Med endast en parlamentariker från piratpartiet i Bryssel kommer den personens bakgrund ha stor inverkan på hur vi uppfattas. Lägg sedan till en partiledare som också kommer från en borglig bakgrund och att vårt stöd ända sedan FRA-frågan blev en viktig inrikespolitisk fråga har varit stort hos ett antal bloggare som själva definierar sig som liberaler.

Med en så tydlig dominans av företrädare med ett förflutet inom borgligheten skulle vi få svårt att värja oss mot kritik om att vi är förklädda borgare om vi samtidigt satte oss i den liberala gruppen och därmed förband oss att rösta som den gruppen i de flesta frågor som inte går in under vårt principprogram.

Är då den gröna gruppen det givna alternativet? Rent spontant verkar det ju vara ett bättre val för oss rent medialt. Eftersom vår toppkandidat uppenbarligen inte har en grön eller vänsterbakgrund skulle vi lättare kunna hävda att ett medlemskap i den gröna gruppen inte handlat om politisk hemmahörighet utan om ett pragmatisk ställningstagande om var vi kan få mest genomslag.

Personligen tror jag dock att det kan vara värt att titta närmare på gruppen Oberoende/demokrati (IND/DEM) och se hur de förändras efter det här valet. Kan den gruppen få styr på den egna skutan och bli av med ett par lite mer mörkblå partier som de fått in i gruppen så skulle de kunna vara ett fullgott alternativ för oss att ansluta oss till. Framför allt som de ligger betydligt närmare vår EU-kritiska linje än vad både ALDE och G/EFA gör.