Välj en sida

Jag trodde faktiskt inte att miljöpartiet skulle lyckas ta sig upp ur det ideologiska dike de kört fast i när de trodde att Thomas Bodström var en bra kille att göra överenskommelser om integritetspolitik med. Men jag är positivt förvånad över deras senaste vändning. Från Erikssons tidigare utfästelser om att de, om än motvilligt, planerade att införa direktivet har de nu gått till att tydligt lista vilka vägar de kommer ta för att få bort datalagringen.

Jag ser tre orsaker till denna kursändring, som alla förmodligen påverkat i växelverkan till att skapa det posititva resultatet. Den första är givetvis utslaget i Tyskland för någon dag sedan där den tyska författningsdomstolen fann den tyska implementationen av samma direktiv vara grundlagsvidrig. Den andra är all den kritik som alla vi utomstående bloggare riktat mot Miljöpartiet, och det ljus det kastat över deras uppgörelse med sossarna. Vi bör alla klappa varandra på axlarna för ett väl uträttat värv här. Den tredje anledningen till kursändringen vill jag tillskriva de integritetsvänliga miljöpartister som på insidan jobbat febrilt de senaste dagarna med att försöka svänga den interna opinionen. Det måste ha varit ett hårt och otacksamt jobb, och om ingen annan tackar er så vill i alla fall jag göra det: Tack för att ni fick skutan på rätt styr igen! Ni vet vilka ni är.

Nu hoppas jag bara att Miljöpartiet vågar driva den utlovade linjen även vid ett framtida samregerande mes sossarna. Även om jag har svårt att se hur de tänkt lösa det rent praktiskt.