Välj en sida

Det är väldigt lätt att tro gott om människor. Så när kommissionens nuvarande ordförande i samband med sitt tillträde hösten 2014 lovade att harmonisera upphovsrätten och bryta ner de nationella silos som utgör europeisk upphovsrätt idag var jag försiktigt optimistisk. Det hade jag inte behövt vara.

Idag presenterade kommissionen sitt förslag till reformerad upphovsrätt. Förslaget är långt sämre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Vad vi fick se idag är ett typexempel på när lobbyister får fritt spelrum med lagstiftningen. Vi fick ett förslag som ger tidningsförlag en ny närstående rättighet som gör att de kan kräva pengar om deras artiklar sprids på nätet. I värsta fall kan det räcka med en länk för att du ska kunna tvingas betala. Tanken bakom förslaget är att de ska kunna pressa pengar ur Google News och andra nättjänster, något som misslyckats när liknande lagar införts i Tyskland och Spanien. Men fungerar det inte på nationell nivå kan man alltid pröva på den europeiska.

Vi fick även se ett förslag om att plattformar ska tvingas massövervaka allt innehåll som användare laddar upp och automatiskt filtrera bort material som bryter mot upphovsrätten. En idé som utöver att den begränsar friheten på nätet inte fungerar i praktiken då ingen algoritm kan göra korrekta tolkningar av undantagen i upphovsrätten. Dessutom riskerar den att skapa barrier to entry för nya aktörer som vill skapa nya digitala tjänster och som då måste investera i filterteknologi.

Kritiken mot förslaget har varit tydlig. EDRI, BEUC, Creative Commons, Open Rights Group och vår egen Europaparlamentariker Julia Reda har alla dömt ut förslaget. Men det kommer inte stoppa kommissionen från att nu börja bearbeta rådet och Europaparlamentet för att de ska köpa paketet.

Givetvis har även vi i Piratpartiet har gått ut med ett pressmeddelande där vi dömer ut förslaget. Och jag har skickat in en debattartikel som kanske tas in under morgondagen samt pratat med ett par journalister. Men vi behöver göra mycket mer. För det här är inte slutet. Det här är början på en kamp som kommer ta flera år innan EU antagit eller förkastat direktivet, och sedan ytterligare år innan det finns en svensk implementation av lagen. En kamp som måste föras i Europaparlamentet, i den svenska riksdagen och på nätet. Det är en kamp som måste föras av oss som jobbar inom det politiska fältet, av civilsamhällets rättighetsaktivister och av alla andra som vill se ett fritt och öppet internet. Jag hoppas att du vill vara med oss i den här kampen!